Vad är egentligen tyst kunskap?

Vad är egentligen tyst kunskap?

Inläggav Maria Kullberg » 26 september 2007, 13:34

Vad är egentligen tyst kunskap?

Tyst kunskap är ett svårfångat begrepp och det är svårt att hitta en självklar definition. Till exempel finns 23 definitioner (!) samlade i skriften Hur höra tyst kunskap. Andra begrepp som ligger nära i betydelse är förtrogenhetskunskap, praxiskunskap, införstådd kunskap och tyst kompetens.

Själva begreppet antyder att det finns en annan sorts kunskap, en som inte är tyst. Den kallas ibland för påståendekunskap, och med det menar man sådant som kan uttryckas i form av teorier eller regler (påståenden). Det är sådant man lär sig genom studier eller under en introduktion på en arbetsplats.

Men påståendekunskapen är inte tillräcklig för att ge oss svar på hur vi ska utföra våra arbetsuppgifter i alla lägen. Tänk till exempel på sjuksköterskan som ska bedöma en patient och avgöra om läkare behöver tillkallas akut eller inte. För henne räcker inte skolboken eller arbetsplatsens rutinpärmar, utan hon behöver ta hjälp av sin känsla för arbetet. Hon behöver den sortens kunskap som man får genom att ha utfört liknande arbetsuppgifter förut - en förtrogenhet med arbetet. Och det är där hennes tysta kunskap finns! Hon kan inte sätta ord på vad det är hon kan, men det finns där som ett stöd i arbetet.

För att kunna utföra vårt arbete behöver vi båda typerna av kunskap.Vi tolkar teorier, metoder och regler genom den kunskap som vi har fått genom arbetet. Vår samlade kompetens består av både tyst kunskap och synlig kunskap.

Själva begreppet tyst kunskap härstammar från filosofen Michael Polanyi och hans tankar om människors kunskap. Polanyi använder begreppet "tacit knowing", tyst kunnande, och omfattar då även själva processen när kunskap skapas och inte bara kunskapen i sig.
We can know more than we can tell. (Polanyi 1966)

Lite enkelt kan sägas att Polanyi delar upp kunskapsprocessen i två delar. Den ena handlar om detaljerna i det som vi har kunskap om, och den andra är helheten (det vill säga den kunskap vi är ute efter). Vi kan vara medvetna om detaljerna även om det inte var dem vi ville lära oss. Ett exempel är förmågan att känna igen ett ansikte. Det är detaljerna – ansiktsformen, näsan, kindbenen och rynkorna – tillsammans som gör att vi känner igen ansiktet, men vi tänker inte specifikt på dem var för sig när vi tänker på ett ansikte. Men genom att fokusera på detaljerna kan vi utveckla kunskapen om dem, och därmed förbättra vår kunskap om helheten.

Vi blir bäst medvetna om vår kunskap när vi har använt den för att lösa ett problem. Vår förmåga till efterklokhet hjälper oss alltså att se vår tysta kunskap. Genom att skapa en gemensam reflektion kring detaljerna i arbetet, synliggör vi den tysta kunskapen och kan utveckla vår kompetens på en arbetsplats. Att fokusera på en detalj i en arbetsuppgift kan försämra den helheten, men det skapar samtidigt en reflektion som leder till att arbetsuppgiften går bättre nästa gång.


:?: Vad är den tysta kunskapen i ditt arbete? Vad har du lärt dig genom att utföra dina arbetsuppgifter? Vad kan du som inte kommer från studier eller arbetsplatsens rutiner?


Vill du läsa mer om tyst kunskap?
Maria Kullberg och Harry Petersson: http://kullbergutveckling.se/kunskapslabbet.pdf
Tua Halldin-Herrgård - Hur höra tyst kunskap?: http://brunnen.shh.fi/portals/pubmanager/pdf/144-951-555-878-6.pdf
----------
Välkommen till forumet! Använd gärna material härifrån, men ange källan.
Registrera dig som medlem så kan du skriva och läsa mer i forumet!
----------
Maria Kullberg
Företagsutvecklare & Projektledare
Ordförande Nätverk Arbetslivet
0701-45 37 00
Bild
Användarvisningsbild
Maria Kullberg
Site Admin
 
Inlägg: 755
Blev medlem: 17 augusti 2007, 09:53
Ort: Kävlinge

Återvänd till Kommunikation och lärande i arbetslivet

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 0 gäster

cron